
Klimatet påverkar direkt en idrottares energiförbrukning och återhämtning genom att påverka kroppens temperaturreglering, vätskebalans och metaboliska hastigheter.
Extrem värme eller kyla tvingar kroppen att förbruka mer energi för att upprätthålla kärntemperaturen, vilket i betydande utsträckning förskjuter energibalansen inom idrott.
Höga omgivningstemperaturer ökar kardiovaskulär belastning och svettningstakten, vilket betydligt ökar energiförbrukningen för termoregulering. "Forskare säger att augusti var jordens hetaste månad de har mätt" belyser den växande förekomsten av sådana förhållanden. Denna ökade efterfrågan kan tömma glykogenlagren snabbare, vilket försämrar ihållen prestanda.
Bortom omedelbara fysiologiska effekter stör klimathot träningsscheman och tillgången till anläggningar. "Klimathot störde skolan för 1 av 10 elever 2025: UNICEF" illustrerar hur klimatpåverkan påverkar det dagliga livet och möjligheterna för fysisk aktivitet. Denna globala trend påverkar indirekt atletutvecklingen och resursfördelningen för idrott.